Funderingar

Mannen är på träning och jag sitter hemma och funderar...och tänker.

Jag tänker fortfarande på ostkaka...sjukt sugen, men jag försöker kämpa emot mina sug.

Funderar då..vad funderar jag över. Jag jämför mina bägge graviditeter hittills..min förra förlossning kontra hur jag vill/drömmer/tänker hur nästa ska vara. Och tiden efteråt..

Hittills har jag brustit ut i två jätteasgarv!

Jag minns när förlossningen började förra gången..
Jag började känna av värkarna på natten, typ runt 3-4, jag väckte mannen sa att jag hade ont och att jag skulle lägga mig i badet och att jag skulle väcka honom om något hände.
Jag la mig i badet...och började raka benen. (asgarv nr 1)

Detta känns helt surrealistiskt nu och jag undrar varför i helvete jag fick för mig att göra det? Och kommer jag göra om det denna gång? Det tror jag inte.
Förra gången så gjorde jag det förmodligen för att tänka på något annat än smärtan och nervositeten...men denna gång, kommer vara fullt upp med att skaffa barnvakt till Sebastian och på att inte skrämma honom.

Förlossningen då...det kommer göra ont, det minns jag klart och tydligt och jag lurar mig inte att det kommer göra mindre ont denna gång. Man kommer nog alla gånger kunna fokusera på slutet på ett helt annat sätt denna gång. Nu vet man ju vad "priset" är och hur det känns.
Lika bra att tänka det värsta och hoppas på det bästa i hela förlossningsgrejen...

Tiden efteråt.
Helt sjukt vad trött jag kommer vara. En liten och en virvelvind..galet..vad har jag gett mig in i egentligen?
Jag minns förra gången..bröstvårtorna blödde och jag hade så ont. Jag skickade mannen för att köpa sådana plastskydd för vårtorna..han ringde med lätt panik i rösten och sa att det fanns en massa storlekar och vilken han skulle köpa.
Trött som ett as svarade jag, du vet väl bättre än jag hur stora/små dom är.. (asgarv 2)
Han kommer ha stenkoll och jag kommer ha bättre koll denna gång än förra..man kommer nog vara lite lugnare...men ha fullt upp!

Jösses...vad jag är sugen på ostkaka...