Jag grät så mycket när jag satt vid farmors sida på sjukhuset och sen när hon slutligen dog att jag trodde hennes död var någelunda bearbetad...tji fick jag. Tror att jag bara la locket på och fortsatte mina dagar...för inatt vid tre vaknade Sebastian för att ha mat och efter det kunde jag inte sluta gråta..Vete fan hur jag ska överleva den här dagen och den här begravningen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar