titellös fundering

05:46 blev allt helt plötsligt tyst..nästa sekund hördes dagens första fågelkvitter...

Det kom ingen gudomlig förståelse över situationen...inga sjungande änglar..ingen som helst religös betydelse eller lugn som kom över en...

Bara fågelkvitter och ett kollektivt andetag från oss alla i rummet...du var lugn och fridfull..du har fått ro.

Nu är det vi som måste hitta styrka för att fortsätta, du har gjort ditt. Min instinkt säger mig, gå hem krama ditt barn, din man... Ta dom ut.. sätta oss i gräset och känna vinden blåsa bort sorgen..krama ett träd...äta något gott..sova bort tröttheten.




- Posted using BlogPress from my iPhone