Jag har inte kräkts sen 16 igår...igår var jag helt övertygad om att jag, ett, skulle dö...två, föda barn.
Men idag..även om det är sjukt tidigt på morgonen är ser jag lite ljusare på min framtid.
Jag mår mycket bättre, jag har sovit åtminstone några timmar i streck och jag känner hunger..
Värkarna är fortfarande kvar, men de har börjat avta avseevärt vilket också känns skönt.
Så vad har vi lärt oss...?
-Andningen fungerar...då har vi testat det, check. Det tar inte bort smärtan, men det gör det helt klart hanterbar.
-Björnen fungerar..nästan hela vägen iallafall, han blev lite ängslig när värkarna kom väldigt ofta och han kände sig hjälplös och ville ringa till BB väldigt mycket tidigare än vad jag ville..
-Jag...hmm..tycker väldigt synd om mig själv när jag har ont. Men jag var inte rädd om att be björnen om hjälp, vilket är tummen upp för mig. Vet inte riktigt om jag kommer hålla mig till min "ingen smärtlindring" inställning...kan ha varit omständigheterna med ingen sömn, mat och kräkningar som får mig att tro det..men, vi får se.
-Vi som par och blivande föräldrar...vad har vi gett oss in i...vi kunde inte hitta numret till BB, även om värkarna kom väldigt ofta lyckades vi aldrig packa en väska..björnen lyckades klippa av etiketterna på bilbarnstolen, but thats it..Tur att vi fick en testomgång...nu måste vi verkligen förbereda oss bättre...inte långt kvar nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar