lördag 1 januari 2011

Gott nytt år!

Jag reflekterar på året som gått och drömmer om året som kommer. Bägge år har inneburit helt oväntade och väldigt trevliga förändringar i mitt liv.
Se senaste åren har överlag varit väldigt bra och jag har känt mig väldigt lycklig och tillfreds med mitt liv. Man kan å andra sidan tycka att det var på tiden då jag hade flera års olycka innan dess..men nog om det...vi skriver upp det på att jag förmodligen hade sönder en spegel eller nått :)

Året som gått, då...Året då jag gifte mig med mitt livs kärlek, min underbara björn. Fantastiske man, att du gömde dig i Märsta av alla ställen? Året då vi blev gravida och trots att jag både mått illa och haft ont, vilken otroliga lycka. Året då jag fick en fast tjänst, ok jobbet kunde varit roligare, men hej..fast tjänst och trygghet är inte att förkasta!
Bröllopsresa till Chile, där jag fick presentera min underbara man till min familj och dom för honom. Tyvärr dog min underbara mormor innan vi hann komma dit, men även om jag med hela mitt hjärta velat att de skulle träffa varandra, kunder jag inte kräva mer utav henne...hon var klar.
Påskön...denna fantastiska ö. Paradiset på jorden, där jag hand i hand fick otaliga romantistiska solnedgångar med min älskade. Så glad att du blev lika förälskad i platsen som jag är.
Jordbävning, vi blev inte skadade, det blev ingen som vi känner..en upplevelse som vi aldrig kommer att glömma.
Vänner, vissa har försvunnit..varför...ibland glider man helt enkelt ifrån varandra, man tar olika vägar i livet som snarare leder ifrån varann än mot varandra...så är livet.
Men andra har man kommit närmare och man inser att man fått en ängel vid sin sida. Finfina F..du är fantastisk! Jag kan skratta, gråta, äta, prata eller bara sitta tyst bredvid dig till dagen jag dör och det kommer fortfarande kännas som om vi fått för lite tid ihop. Puss!

Året som kommer då. Oj oj oj..här kan jag inte ens föreställa mig vad som kommer ske! Ankomsten av vår son är bara runt hörnet...att bli mamma...kommer man klara det? Hur kommer man vara? Det är ett helt nytt kapitel som skall skrivas...En ny era börjar...En son...förfarande som en dröm, fantastiskt, skrämmande, en bergodalbana av känslor...jag kan inte sätta ord på det...nu är han en liten klump i magen som buffar på min hand och inte låter mig sova...snart är han en människa ute i vida världen som vi kommer ha ansvaret för...huvva...hur ska detta gå?

1 kommentar:

Feeah Faerie sa...

snyft, tack! I love you!